Bokdagar i Dalsland 24-27 juli 2024

Lena Andersson romandebuterade 1999 med barndomsskildringen Var det bra så?, som fick mycket uppmärksamhet för sin klara, humoristiska och kritiskt granskande blick av hur samhället sett på och behandlat Stockholms förorter och dess invånare från sjuttio- och åttiotalen och framåt. År 2013 tilldelades hon Augustpriset för Egenmäktigt förfarande, som redan betraktas som en modern klassiker. Nu är hon aktuell med Augustnominerade novellsamlingen Studie i mänskligt beteende. Hon är även uppmärksammad krönikör i de stora svenska dagstidningarna och är ständigt aktuell i samhällsdebatten. Bokdagar i Dalslands evenemang har hon besökt flera gånger, senast vid en författarkväll på Åmåls stadshotell våren 2019.

Sami Said debuterade med kritikerrosade romanen Väldigt sällan fin 2012. För den tilldelades han Katapultpriset och Stora läsarpriset. Han nominerades även till Borås Tidnings debutantpris. 2013 utkom hans andra roman, Monomani. I augusti samma år var han Sommarvärd i P1 och framträdde på en av Bokdagar i Dalslands författarkvällar, som blev fullsatt och där det framkom att han delvis växt upp i Åmål. 2019 medverkade han på sommarens Bokdagar med Augustnominerade romanen Människan är den vackraste staden, som också nominerades till Nordiska Rådets Litteraturpris. I sommar gästar han återigen litteraturfestivalen Bokdagar i Dalsland med en Augustnominerad roman, nämligen aktuella Satansviskningar.

Henrik Berggren är historiker och journalist. Han har varit kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter och har också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria, som: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006, med Lars Trädgårdh), Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme (2010), Dag Hammarskjöld: att bära världen (2016), 68 (2018) och Historien om New York (2019). Han är även författare till historiska thrillern Det röda arvet (2014), om spanska inbördeskriget. Och nu är han aktuell med tredje och sista delen i trilogin Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945, som Augustnominerats och som han gästar sommarens Bokdagar i Dalsland med.

Lars Lerin anses vara Nordens främsta akvarellmålare och är känd för sin enastående begåvning och produktivitet. Han har numera en egen konsthall – Sandgrund Lars Lerin i Karlstad. Lars är även en begåvad författare med en helt egen stil, en nära och stark gestaltande berättandeform, inte sällan med dokumentära inslag från då och nu. I Lars Lerins skrivande möts livet och konsten i en helhet, precis som i hans målningar, och han har sedan sin debut 1983 med Utpost publicerat över femtio verk i bokform. Lars tilldelades Augustpriset för Årets svenska fackbok 2014 för sin bok Naturlära, och han är hedersdoktor vid Karlstads Universitet, en titel han tilldelats för sitt stora konstnärskap både som författare och bildkonstnär. 2016 ärades Lars Lerin med den kungliga medaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser som författare och konstnär, samt tilldelades två Kristallen-statyetter för programmet Vänligen Lars Lerin (SVT), Årets livsstilsprogram samt Årets manliga tv-profil. 2019 tilldelades Lars Lerin Visa vägen-priset i kategorin Årets eldsjäl. 2022 tilldelades han Mårbackapriset, som vartannat år delas ut till en person som verkat i Selma Lagerlöfs anda.

I februari 1978 kommer en ung Lars Lerin för första gången till Lofoten. Han är där för att måla, men möter kärleken och blir kvar i tolv år. I denna bok möter målningar och skisser personliga betraktelser om årstidernas danser, livets villkor, längtan, oro och gråskalans rikedom. Där och då föddes det Lerinska ljuset. Detta skildras i bild och text i aktuella boken Lofoten, som han besöker våra Bokdagar med.

2015 gästade han sommarens Bokdagar i Dalsland, orsakade en av de längsta köerna i Bokdagar i Dalslands historia och Gamla kyrkan fylldes till sista plats.

Ingvild H. Rishøi är en av Nordens främsta novellister och romanförfattare. För sina tre novell­samlingar La stå (på norska 2007), Historien om Fru Berg (Flo, 2023) och Vinter­noveller (Flo, 2018) har hon bland annat vunnit Brage­priset, Sultpriset, Kritikerpriset och P. O. Enquists pris. Den svenska översättningen av Vinter­noveller tilldelades 2019 Kulturhuset Stads­teaterns internationella litteratur­pris.

Både Vinternoveller och romandebuten Stargate. En julberättelse (Flo, 2021) har fått en bred och hängiven läsekrets i Sverige och är på god väg att nå status som moderna klassiker i sina genrer. Boken filmatiseras just nu med manus av Rishøi. Den kommer upp på biograferna 2025.

Rishøis böcker är översatta till femton språk.

Hon framträdde på Bokdagar i Dalslands Nordiska Novelldagar på Sagabiografen i Åmål 2017 innan någon av hennes böcker ännu översatts till svenska och sålde ändå slut på alla exemplar av Vinter­noveller. I juli 2018 var hon och hennes man, författaren, översättaren, musikern och skrivpedagogen Jørn Henrik Svaeren AIR Litteratur Västra Götaland-stipendiater i Bokdagar i Dalslands Nordiska Litteraturhus i Åmål.

Till sommarens Bokdagar i Dalsland kommer hon med senaste boken översatt till svenska, novellsamlingen Historien om fru Berg. Boken har bland annat nominerats till Bragepriset i Norge och hyllats av svenska kritiker.

Maria Zihammou är frilansande journalist och matkreatör, bosatt i Göteborg.  Hon lagar gärna färgstark mat med grönsaker i säsong. I hennes inspirerande köksfilosofi är råvaran utgångspunkten, matlagningen är enkel och maten en njutning att äta.

Trots att hon är mycket produktiv och uppväxt i Åmål och gör hon först i sommar sin debut på Bokdagar i Dalslands scen. Till Bokdagarna i juli kommer hon med uppföljaren till omtyckta Vego till vardags. Den nya boken, Vardagsvego – Snabbt, enkelt, budget, allt-i-ett, kommer i slutet av mars. Hennes härliga recept gör det enkelt att bjuda på färgstark mat med grönsaker i säsong och överraskande smakupplevelser – det handlar om maximalt med smak och minimalt med krångel.

Det här är Marias nionde kokbok, enkel och lättlagad vegomat med smaker från hela världen.

Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad och bosatt i Rödbergen i Helsingfors. Han arbetade som kulturchef på Hufvudstadsbladet åren 2009 – 2014 och är sedan hösten 2014 fri författare och skribent. Han har redigerat antologier om manlighet och Österbotten, och syns ofta som skribent på svenska kultursidor.

Philip Teir har studerat filosofi och Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.

Han har tidigare skrivit novellsamlingar och romaner, som har översatts till flera språk. Teir är välkänd hos Bokdagar i Dalslands publik, efter att ha medverkat vid Nordiska Novelldagarna. Nu återkommer han med boken J&B – Scener ur ett skenäktenskap, där han intervjuat Jörn Donners änka Bitte Westerlund, hennes söner och vänner. Westerlund gör honom sällskap på scenen på sommarens Bokdagar i Dalsland i ett samtal om boken.

J&B. Scener ur ett skenäktenskap. Änkan på jakt efter sanningen om Jörn Donner

Bitte öppnar Jörns dator för att leta upp hans utländska kontakter. I hans mejlkorg hittar hon 520 mejl som Jörn och H skrivit till varandra. Hon läser dem alla; hon kan inte låta bli.

Hela Finland kände till Jörn Donners och Bitte Westerlunds förhållande. Men kände Bitte sin man?

Bitte, som är nästan 30 år yngre än Jörn, ställs inför hans många hemligheter först efter hans död. Hon inleder en utforskning av den nästan 40 år långa relationen. Jörn var känd inte bara för sin kaxighet utan också för sina relationer med kvinnor. Hur många var de egentligen? För första gången drabbas Bitte av svartsjuka och besatthet. Vad var det för ett äktenskap hon levde i?

Bitte läser böcker, brev, besöker arkiv och kontaktar folk som kände Jörn. Samtidigt minns hon barndomen på landet, studieåren, tiden i Los Angeles, livet i Bromarv och komposten som Jörn hatade.

För boken har Philip Teir intervjuat Westerlund, och hennes söner och vänner.

På sommarens Bokdagar i Dalsland samtalar Teir och Westerlund om boken.

Har kallats Sveriges mest optimistiske journalist och i decennier beskrivit världen för oss i böcker, tv-filmer, reportage och radioprogram. Han är hedersdoktor vid Lunds universitet och en uppskattad berättare och Sommarpratare. 60- och 70-talen ägnade han åt Asien. Därefter var han bosatt i södra Afrika, Rwanda och Etiopien fram till 2008. Hans Kalahari-serie om människans ursprung har sålt i nästan 100000 exemplar. 2011 blev han nominerad till Augustpriset för sin bok Skymningssång i Kalahari.

Våren 2015 kom Vårt inre Afrika, en film- och fotoexpedition Lasse Berg gjorde tillsammans med fotografen Carl Douglas genom Afrika i den mänskliga evolutionens spår.

Tidigare har han gett ut den prisbelönade boken Gryning över Kalahari : Hur människan blev människa som sålt i nästan 60 000 exemplar och nu även finns översatt till engelska. Därefter följde Skymningssång i Kalahari, som utkom i februari 2011 och nominerades till Augustpriset. I mars 2014 utkom den tredje och avslutande delen i Kalahariserien, Ut ur Kalahari : Drömmen om det goda livet.

2019 släppte han Ändå inte försvunnen – Om sorg, tröst och att vara människa (pocket 2020).

Våren 2024 är han aktuell med Tillsammans – Människan som människans räddning, där han utifrån sina egna unika erfarenheter som rapportör från ett halvsekels vistelser i Asien och Afrika, där tre fjärdedelar av mänskligheten bor, och sin inblick i krig, tyranners världsbild och massvält, samt i en mänsklighet som fick det allt bättre, försöker förklara samtiden. Lasse Berg vandrar med hjälp av bioarkeologer och bushmanvänner i fotspåren av vår afrikanska uppväxt och ser bilden av vårt ursprung framträda. De enskilda drag i vår medfödda natur som kan bli vår undergång – eller vår räddning. Som kan skapa vågor av folkmord eller leda oss mot en bättre tillvaro.

Han är även aktuell med återutgivningen av sina prisbelönta och omtalade böcker om hur människan blev människa, Gryning över Kalahari och Skymningssång i Kalahari, som ges ut i danskt band våren 2024.

Lasse Berg tycker allra bäst om att ligga i den afrikanska bushen, titta på stjärnorna och höra hur det prasslar i gräset.

Berg har medverkat vid Bokdagars evenemang flera gånger, senast han besökte oss var på en författarkväll 2014.

Författare och mångårig medarbetare på Aftonbladet. Han har fått Stora journalistpriset två gånger 2000 och 2021. 2007 mottog han Publicistklubbens Guldpenna.

Peter Kadhammar har gett ut nio böcker, det här blir hans tioende och debut som skönlitterär författare.

Maos hibiskus är en underhållande och rasande samtidsskildring i thrillerformat om lojalitet, politik och krafterna som styr våra liv. Boken har hyllats av en rad kritiker.

”Mycket underhållande, mycket välskriven… den sticker ut”, menade Leif GW Persson.

”Som thriller fixar Maos hibiskus besiktningen med beröm. Intrigen lunkar smidigt på och går i lås på de sista sidorna, dystert à la neo noir”, skrev Sven Olov Karlsson i Expressen.

Och Tidningen Vi:s recensent tyckte bland annat: ”Hans deckare är inte bara spännande. Den är också en tänkvärd och rätt sorgsen historia om idealism, krossade illusioner och girighet på högsta nivå.”

Peter Kadhammar är uppvuxen i Säffle och debuterar vid Bokdagar i Dalslands evenemang.

Debuterade 2006 med romanen Svinalängorna, som belönades med Augustpriset. 2010 kom hennes andra roman, Håpas du trifs bra i Fengelset (2010). Hon har dessutom givit ut två dagboksessäer: Oktober i Fattigsverige (2012) och April i Anhörigsverige (2015).

2019 utkom Bomullsängeln, första boken i en kvinnohistorisk romansvit där vi får följa fyra generationer kvinnor – mödrar och döttrar i Finland och Sverige. Andra delen i sviten, Londonflickan, utkom i augusti 2021. Och nu är hon aktuell med tredje delen i sviten, Dotterdottern. Som de tidigare romanerna är det en berättelse om arbete, kärlek och vänskap där vardagsliv och världspolitik är trådar i samma väv.  Alakoski är också aktuell som en av redaktörerna för antologin Ett hav emellan: De finska krigsbarnen berättar.

Historiker med särskild inriktning på hur barn tas om hand under krig. Hon är för närvarande verksam som lektor vid Mälardalens universitet.

Under andra världskriget skickades omkring 70 000 finska krigsbarn till Sverige. Det innebar att hundratusentals liv förändrades, i bägge länder. Den intimaste källan till dessa omvälvande förflyttningar är breven som mödrarna och fostermödrarna utväxlade och som tillgängliggjorts för forskaren Ann Nehlin.

I De finska krigsbarnen: Ett nordiskt familjedrama får vi möta barn som ville och barn som inte ville lämna Finland, barn som inte förstod vart de skulle och barn som inte förstod vart de sedan skulle skickas tillbaka. Vi får möta finska mödrar med ångest över att ha skickat i väg sitt barn och mödrar med ångest över att maken eller hon själv hinner dö innan familjen återförenas. Vi får möta svenska fosterföräldrar som inte vill ta emot det barn de fått och sådana som absolut inte vill lämna ifrån sig det vid krigsslutet. Vi får också en inblick i myndigheternas försök att hantera de logistiska och administrativa prövningarna, för att inte tala om de enorma emotionella konsekvenserna som ingen riktigt hade räknat med.

Professor i litteraturvetenskap och överbibliotekarie vid Uppsala Universitet. Har gett ut ett tiotal litteraturvetenskapliga böcker. Aktuell med alldeles färska Johan Risell Samlade dikter: Utgivna med inledning och kommentarer av Lars Burman, den första utgåvan av den dalsländska 1700-talspoeten Risells samlade poesi, som Burman upptäckte helt nyligen. Ett sensationellt litterärt fynd, därtill av en erkänd, hyllad författare från Dalsland, från Edsleskog strax utanför Åmål.

Dokumentärförfattare och kulturproducent. Har i drygt två decennier skapat utställningar och oublicerat böcker om olika grupper av människor, vars röster sällan hörs i offentligheten. Hon har samarbetat med fotografer som Jerker Andersson och Eilsabeth Olson i landsomfattande och uppmärksammade projekt, bland andra Killar, Årsrika och Vi som arbetar med våra kroppar. Hon har producerat körverk i samarbete med poeten Lina Ekdahl och tonsättarna Paula af Malmborg och Matilda Sjöström.

Ropen på hårdare straff är återkommande i samhällsdebatten. Men vad gör det med en människa att vara frihetsberövad? Hur ser verkligheten innanför fängelsgrindarna egentligen ut?

I sin aktuella bok Jag är en människa: Kvinnor i fängelse har Carlsson Bergdahl intervjuat fjorton kvinnor på olika anstalter runt om i Sverige, som är anonyma, men vars röster och livsberättelser får höras osminkade.

Ny för Bokdagarpubliken var hon 2022, när hon medverkade som Pilgrimspopspoet i Upperudsskogarna under den sommarens Bokdagar i Dalsland. I september 2023 scenpoeten Olivia Bergdahl, tillika Göteborgs Poetry Slams konferencier, in i vårt landskap – på Dalslands folkhögskola i Färgelanda – med sin förstklassiga estradpoesicirkus. Det blev succé och sedan har Göteborgs Poetry Slam med Bergdahl vid tömmarna tagit Åmål med storm och når nu Mellerud. Själv är hon ett estradpoesifenomen, som deltog i SM i Poetry Slam redan vid tolv
års ålder och som har kommit fyra i världsmästerskapen i Poetry
Slam. Hon har också tagit hem Sveriges Radios Novellpris och Samfundet De Niosjulpris och Augustnominerades 2019 för sonettkransen Barnet. Därutöver har hon gett ut kritikerhyllade
romanerna Efter ekot och Vård & omsorg. Och nu är hon lika efterlängtad som självklar för vår publik.

Har skrivit ett trettiotal barn- och ungdomsböcker och är översatt till flera språk. Hon är även konstnärlig lektor i kreativt skrivande på Linnéuniversitetet. Hon är född och uppvuxen i Åmål och bor och skriver idag på släktgården utanför Åmål, där hon också hittar mycket inspiration till sitt skrivande. Bland hennes senaste böcker finns ”Fat Dance” (2021), ett slags uppdaterad ”Fucking Åmål”, ”Kattvännen”(2021)  som lyfter glesbygdsproblematik i magisk belysning, och lättlästa serien om lantbruksintresserede Hugo på Hulta Gård.

Tidigare riksdagsledamot, handelsminister och försvarsminister. Sedan två år tillbaka landshövding i Västra Götaland, med förordnande fram till 2028. Uppväxt i Åmål. Har gett ut facklitterära böckerna Sverige i Nato och Landet lika: Om frihet och populism. Debuterade skönlitterärt tillsammans med Marie Carlsson med Bo Balderson-pastischen Stadsrådet och glöden.

När Mwepu var tonåring i sitt hemland Demokratiska republiken Kongo (Kongo Kinshasa) studerade han till präst, men efter fyra år hoppade han av utbildningen. Han hade starka åsikter och ville ge uttryck för dem, vilket skulle bli svårt att kombinera med dogmatisk lydnad. Mwepu engagerade sig i frågor kring mänskliga rättigheter. Han blev under tiden som juridikstudent obekväm för den politiska makten, då han hade börjat engagera sig politiskt. Mwepu förföljdes av regimen och flydde till Zambia, där han fick stanna ett par månader i flyktingläger. Sedan utvaldes han som kvotflykting av FN. Han fick välja mellan Kanada, Australien och Sverige. Mwepu kände till Dag Hammarskjöld och Olof Palmes arbete mot apartheid i Sydafrika och han valde Sverige, känt som en humanitär nation.

Mwepu började feriearbeta på Hällbyanstalten 1998. Därefter uttogs han till det första kriminalvårdsinspektörsprogrammet och arbetade sedan på Mariefredsanstalten och Hällbyanstalten. Han studerade också och tog magisterexamen i kriminologi. Efter sju år i kriminalvården blev Mwepu 2005 den första som skickades som kriminalvårdsexpert på ett FN-uppdrag. Uppdraget innebar att förbättra fängelseförhållandena i Elfenbenskusten, som hade härjats av inbördeskrig. Mwepu fick medaljen i guld för utomordentliga insatser i FN:s tjänst. År 2015 blev Mwepu chef för anstalten Hinseberg, Sveriges största kvinnofängelse, där han stannade i fyra år. År 2020 blev han chef för Kumlaanstalten, som har den största budgeten av de svenska kriminalvårdsanstalterna. Mwepu var sommarvärd i P1 2022. I höst debuterar han som författare med självbiografin Från Kongo till Kumla. På sommarens Bokdagar deltar han i panelsamtalet på lördagen i Gamla kyrkan om kriminalvård tillsammans med Susanna Alakoski, Stig Bertilsson, Annica Carlsson Bergdahl och Victor Estby.

Debuterade med Vitsvit 2013. Hennes böcker är översatta till femton språk och hennes dramatik har spelats på många scener. Farrokhzad arbetade länge på Biskops-Arnös författarskola och har översatt poeter såsom Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Efter Trado (2016) och I rörelse (2019) kom hennes fjärde bok Åsnans år ut hösten 2022. Tillsammans med Kristofer Folkhammar gav hon 2019 ut antologin Berör och förstör – Dikter för unga, ”en introduktion till samtidspoesi för unga och inte så unga”. Hon är dessutom litteraturkritiker och driver idag tillsammans med Ida Linde Stockholms internationella författarscen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Hon är mottagare av Dalslands poesipris 2024. Motivering: ”Juryn för Dalslands poesipris, sa: Vi vill förära Athena Farrokhzad vårt pris. Hon är en av Sveriges mest spännande och betydande poeter de senaste decennierna. Juryn sa: Hon har också varit inspirationskälla och dörröppnare för en otalig rad av spännande, betydande, nya litterära röster. Juryn sa: Hennes poesi är i ständig rörelse i en vitsvit i åsnans år. Juryn sa: Hon ger världens främsta författare plats på en av landets mest intressanta litterära scener. Athena Farrokhzads dikter sa: Berör och förstör.”

Priset delas ut på Bokdagarnas lördagsmorgon, då hon deltar digitalt, läser sin dikt om Dalsland (att skriva en dikt om Dalsland ingår i priset) och samtalar om sin poesi med Bokdagar i Dalslands Victor Estby, som också ingår i prisjuryn.

Poet, dramatiker, essäist, låtskrivare och artist. Han har gett ut nio diktböcker, två essäböcker, en roman och två pjässamlingar i Litauen. Hans diktböcker har publicerats i Tyskland, Sverige, Polen, Italien, Island, Ukraina och Storbritannien. Pjäsen ”Reserven” publicerades som en separat bok i Frankrike. Dikterna har översatts till engelska, tyska, svenska, holländska, koreanska, finska, polska, lettiska, estniska och ryska och har publicerats i tidskrifter och antologier i dessa länder. Han har mottagit en lång rad litauiska och internationella priser och har deltagit vid en mängd litterära evenemang runt om i Europa.
Diktsamlingen Kaulinė dūdelė (Benflöjt) finns översatt till svenska.

Började sina studier vid Vilnius Pedagogical University 1999 och tog sedan en kandidatexamen i litauisk filologi och en MA i litteratur. Hon arbetar som bibliotekarie i Vilnius. Hennes diktsamling Šaltupė (namnet på en gata i staden Zarasai, som betyder ”kall flod”) vann Lithuanian Writer’s Union First Book Contest. 2015 vann hon Zigmas Gėlė-priset för bästa poesidebut.
Hennes andra diktsamling, Vartai Auštrieji, (Gryningens skarpa portar) publicerades 2019 och belönades med Vladas Šlaitas-priset och även Vilnius borgmästarpris för dikter om Vilnius. Hennes tredje diktbok Visata atsisėda netinkamoje vietoje (Universum sitter ner på fel ställe) kommer 2024.
Hon är en  originell poesiupläsare, som låter dikterna genomsyras med tonerna från folkloristiska sånger. Jasponytės verk har översatts till engelska, tyska, lettiska, ryska, georgiska, ukrainska och vitryska.
Dikterna från hennes senaste bok, Vartai Auštrieji (Skymningens skarpa portar, 2019), är också inspirerade av det kulturella minnet och samtida upplevelser inom folksagan. Vilnius avbildas som ett andra hemland (hon kommer från Zarasai) som formar poetens identitet. Idéer om djupt rotad, ständig förändring (födelse, förlossning, mognad, åldrande och död) blir nyckelord i hennes poesi.

Alena Schröder är frilansjournalist och författare, bosatt i Berlin. Hon har studerat historia, statsvetenskap och Latinamerikastudier i Berlin och San Diego och gått på den berömda Henri Nannen-skolan för journalistik.  Schröder är författare till flera facklitterära titlar. Hon har tidigare även gett ut skönlitteratur under pseudonym. Hon återvänder i sin nya roman till de saker hon lämnade oförklarade i sin succédebut, ”Ung kvinna, står vid fönstret, Kvällsljus, blå klänning”. Debuten är såld i över 200 000 exemplar och låg på tidningen Der Spiegels bästsäljarlista 2021.

Med sin debutroman Junge Frau, am Fenster stehend, Abendlicht, blaues Kleid (2021) gjorde Schröder ett första nedslag i en familjehistoria som sträcker sig över årtionden och som ytterligare förtätas i Bei euch ist es immer so unheimlich still (2023). I de två sammanlänkade romanerna berättar hon historien om tre kvinnor – från mormor till barnbarn, från efterkrigstiden till kommunismens fall. De handlar om ursprung, familjehemligheter, moderskap, uppbrott och hemkomst.

Under skrivprocessen nådde Schröder en gräns för hur fiktion kan skildra vad som faktiskt hände. Tillsammans med legendariska förläggaren Svante Weyler, som bland annat varit Sveriges Radios korrespondent i Berlin, vill de utforska litteraturens gränser och möjligheter. Med hjälp av korta textexempel från Schröders verk, presenterade av författaren själv, försöker de närma sig några av frågorna kring historisk fiktionslitteratur. Vilka möjligheter erbjuder en historisk eller (auto)biografisk berättelse? Och vilka är begränsningarna – särskilt i förhållande till tysk historia? Samtal och läsningar sker på tyska och svenska.

Tidigare förläggare, författare och journalist. Har varit Sveriges
Radios korrespondent i Berlin, redaktör på Ord&Bild, ordförande för Kulturrådet och Svenska Kommittén Mot Antisemitism, kulturskribent på Expressen och Sydsvenskan. Han var tidigare förläggare och förlagschef på Norstedts och drev från 2007 till pensionen 2018 Weyler förlag. Har medverkat flera gånger på Bokdagar i Dalsland. Samtalar i år med tyska författaren Alena Schröder om hennes romaner Junge Frau, am Fenster stehend, Abendlicht, blaues Kleid och Bei euch ist es immer so unheimlich still, som ännu inte är översatta till svenska i sin helhet.

Journalist, kritiker, författare, moderator och översättare. Hon är konstnärlig rådgivare för Nordens största litteraturfestival, Norsk Litteraturfestival i Lillehammer. Yukiko Duke är en återkommande kraft vid våra evenemang sedan 2018. Och vi är stolta och glada att åter
få hälsa denna mångbegåvade, litterärt kunniga och skickliga moderator välkommen till Dalsland. I sommar leder hon samtal såväl på
Skafferiscenen som i Gamla kyrkan/Kulturmagasinet under fredagen och lördagen.

Journalist och en av Dalslands etablerade författare, som medverkade vid förra årets Bokdagar med den personligt präglade reportageboken Barnen som ville rädda världen. Boken tar avstamp i hans egen uppväxt
och tidiga klimatengagemang i dalsländska Steneby. Marcus Haraldsson
debuterade 2007 med boken En linje över Kina. Historien bygger på två cykelturer längs en diagonal tvärs över Kina med sju års mellanrum
(år 1999 och 2006). 2008 mottog han Dalslands Litteraturpris. På sommarens Bokdagar debuterar han som presentatör på Skafferiscenen och samtalsledare. Han leder samtalet med Lasse Berg om dennes aktuella bok Tillsammans: Människan som människans räddning i Gamla kyrkan/Kulturmagasinet på fredagseftermiddagen.

Bokförläggare, som startade bokförlaget Xplorer 1988. Tre år senare startade hon tillsammans med Annika Persson förlaget Anamma Böcker. Förlaget köptes 2000 upp av Alfabeta. Aronsson arbetade kvar på förlaget som redaktör men sade året därpå upp sig. År 2002 startade hon förlaget Kabusa böcker, som introducerade en rad såväl svenska som utländska författare för den svenska läsekretsen. Kerstin Aronsson var en av grundarna av NOFF, Nordiska oberoende förlags förening, Sveriges största förening för oberoende förlag och initiativtagare till Förlagshuset i Göteborg. Hon är verksam som översättare, främst från danska, och tilldelades 2006 av Danskt-Svenskt Författarsällskap ett hedersdiplom ”för anmärkningsvärda insatser för att sprida litteratur mellan Danmark och Sverige”. Hon har även ett nytt förlag, Dalsland Explorer, som bland annat gett ut Dick Harrisons Dalslands historia. Hon är sedan flera år bosatt och verksam i Dalsland och bor idag i Dals Rostock och arbetar på Visit Dalsland med verksamhetsutveckling och bolagsadministration.

Har haft en rad olika yrken, bland andra: Fräsare, kretskortsmontör, journalist, lärare och rektor. Har haft uppdrag som lokalpolitiker och varit aktiv i Föreningen Arbetarskrivare, där hon bland annat varit ordförande. Har publicerat en hel del kåserier och noveller, medverkat i flera antologier och författat pjäsen Bröllopsbestyr, som har satts upp på Bohusläns teater och Teater Pero i Stockholm. Läser just nu en kurs i kreativt skrivande på Kvinnofolkhögskolan på Långholmen. I våras prövade hon att presentera på en av Bokdagar i Dalslands och Forum för poesi och prosas författarkvällar och fick mycket beröm. Nu gör hon premiär som presentatör på Bokdagar i Dalslands sommarfestival. Hon bildar par som presentatör med Björn Skoog på fredagen och lördagen i Gamla kyrkan.

Kansli- och utredningschef vid Åmåls kommun, med stort intresse för litteratur. Han var fram till 2019 uppskattad och engagerad ordförande för Dalslands Litteraturförening. Och hade stor del i utformandet av planerna för vårt Nordiska Litteraturhus. Har skött presentationerna vid flera av Bokdagar i Dalslands evenemang. Känd som skicklig talare med en suverän förmåga att entusiasmera en publik. Under Bokdagar i Dalsland presenterar han, tillsammans med Heli Kittilä, fredagens
och lördagens alla programpunkter i Gamla kyrkan/Kulturmagasinet. I sommar debuterar han även som samtalsledare under Bokdagarfredagen, när han tar sig an Peter Kadhammar och dennes romandebut Maos hibiskus.

Svensk serieskapare. Hon har gjort sig känd för sina galna och självutlämnande humorserier, ofta under titeln Biller. Biller har även gjort en uppmärksammad självbiografisk och mer allvarligt sinnad serieroman, betitlad Om någon vrålar i skogen. Den vann 2011 Urhunden, som årets (det vill säga 2010 års) bästa svenska seriealbum. Har totalt gett ut tio egna seriealbum, däribland även I varje droppe är en ädelsten, där hon tolkar Gustaf Frödings dikter i serieform och hon var också tolkat Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes som serie. Hon har även gett ut flera barnböcker och mottagit en rad priser, däribland Gustaf Frödings-stipendiet och Birger Sjöberg-priset. Medverkar i fredagens panelsamtal om att berätta världshistoria i serie- och bokform med Henrik Berggren, Peter Bergting och Miku Maria Gustavsson på Skafferiscenen.

Prisad och produktiv författare och illustratör, uppväxt i och återflyttad till Åmål. Han har bland annat illustrerat böcker av Astrid Lindgren, J.R.R. Tolkien, och JK Rowling. Har varit Augustnominerad två gånger, mottagit Dalslands Litteraturpris och har ingått i juryn för vårt skrivarstipendium för unga, Dalslands Sparbanks Skrivarstipendium och medverkat på Bokdagar i Dalsland massor av gånger. Medverkar i fredagens panelsamtal om att berätta världshistoria i serie- och bokform med Henrik Berggren, Malin Biller och Miku Maria Gustavsson på Skafferiscenen.

Ny ordförande i Seriefrämjandet. Konstnär och kommunikationsstrateg i eget företag sedan snart tjugo år. Hälso- och beteendevetare specialiserad på kommunikation. Skriver i Sveriges ledande tidskrift om serier, Bild & Bubbla, där hon hittills recenserat ett trettiotal fanzines och böcker. Hon gillar att teckna, måla, skriva och göra kollage. Gör fanzines, medverkar ofta i andras fanzines, medarrrangör i VXO Zine Fest och är aktuell med en serie i senaste numret av den internationella serietidskriften CBA. Medverkar i fredagens panelsamtal om att berätta världshistoria i serie- och bokform med Henrik Berggren, Malin Biller och Peter Bergting på Skafferiscenen.

Artonåriga Fatma Harb från Åmål är mottagare av 2024 års Dalslands Sparbanks Skrivarstipendium för unga. Hon har med sin Bara fem minuter mellan glädje och evig sorg berört juryn, som beskriver hennes poetiska röst som unik. Utdelningen sker allra först på fredagsmorgonens inledning av Bokdagar i Dalslands final i Gamla kyrkan i Åmål, där hon kommer att intervjuas om sitt skrivande och läsa sin vinnande text. Stipendiesumman består av 5000 kronor. Stipendiet är ett samarbete mellan Dalslands Litteraturförening och Dalslands Sparbank.

Juryns motivering lyder: ”I en tid där krigshot kommit närmare Dalsland än på väldigt länge ger årets vinnare en verklighetstrogen och drabbande gestaltning av den lilla människans plats och utsatthet i stridens centrum. Texten rör sig från den varma tryggheten i hemmet, där drömmar om framtiden tränger sig ut och trotsar hopplösheten samtidigt som krigsflygplanen tjuter, till att allt krossas. I spänningen mellan livslängtan och skräck byggs en berättelse som gör det obegripliga verkligt. Slutets poetiska liknelse visar upp vinnarens unika röst: ’växter som delas på mitten kommer aldrig läkas. De dör, precis som jag: en levande kropp med dött hjärta.”

Provinstidningen Dalsland-journalisten Andreas Dagström mottar årets Dalslands Sparbanks Litteraturpris allra först på fredagsmorgonens inledning av Bokdagar i Dalslands final i Gamla kyrkan i Åmål, för sina gedigna böcker om Åmåls bebyggelsehistoria.

Juryns motivering lyder: ”Dalslands Sparbanks litteraturpris 2024 tilldelas författaren och journalisten Andreas Dagström för hans betydande insatser med att göra lokalhistoria lättillgänglig för invånarna i Åmål och andra intresserade. Med gediget bakomliggande arbete och en känsla för estetik lyckas Andreas Dagström föra oss närmare byggnader, platser, händelser och människor i Åmål. Han har skapat böcker som tål att bläddras i och läsas gång på gång.”

Debuterade med novellsamlingen Tecknen runt huset 2006.  Han är en av de drivande krafterna bakom Göteborgs Litteraturfestival och podden Det gränsar till galenskap. Hans senaste romaner är  universitetskomedin En enastående karriär (2017), åttiotalsskildringen Den röda pojken (2021)  och nyligen utkomna, kritikerrosade Allätaren. Som en av ledarna för Göteborgs Litteraturfestival ingår han i nätverket för litterära festivaler i Västra Götaland, som även utgörs av Bokdagar i Dalsland och Trollhättans poesifestival. Under 2023 och 2024 har nätverket gett i uppdrag åt en författare (i Trollhättan ett författarpar) från varje plats: Göteborg, Dalsland och Trollhättan att gestalta sin trakt och framföra på de tre olika festivalerna. På Bokdagarlördagen framför Olivia Bergdahl sin text om Göteborg, Malin Eriksson Sjögärd sin text om Dalsland och Jerker Sagfors & Johan Lindblom sin gemensamma text om Trollhättan. Därefter samtalar Engberg med författarna om texterna och om hur de löst uppgiften.

Poet och en av ledarna för Trollhättans poesifestival. Besökte Bokdagar i
Dalsland  2022 tillsammans med Johan Lindblom och samtalade om varför poesin spelar en viktig roll i oroliga tider och läste ur sina senaste diktsamlingar Sakrament (Johan Lindblom) och Att lämna sitt hus (Jerker Sagfors). Programpunkten var en del av samarbetet inom Bokdagar i Dalslands, Trollhättans Poesifestivals och Göteborgs Romanfestivals
nya festivalnätverk. Programpunkten på årets Bokdagar är en utveckling av samarbetet, där nätverket beställt specialskrivna texter av lokala författare om Dalsland, Göteborg och Trollhättan, som ska framföras på de tre festivalerna. På Bokdagarna framför Sagfors och Lindblom sitt verk för första gången och samtalar med Olivia Bergdahl och Malin Eriksson Sjögärd, som skrivit och framför texter om Göteborg och Dalsland om sina texter och varför de blev som de blev. Samtalsledare: Martin Engberg, en av ledarna för Göteborgs Litteraturfestival.

Poet och en av ledarna för Trollhättans poesifestival. Besökte Bokdagar i Dalsland  2022 tillsammans med Jerker Sagfors och samtalade om varför poesin spelar en viktig roll i oroliga tider och läste ur sina senaste diktsamlingar Sakrament (Johan Lindblom) och Att lämna sitt hus (Jerker Sagfors). Programpunkten var en del av samarbetet inom Bokdagar i Dalslands, Trollhättans Poesifestivals och Göteborgs Romanfestivals
nya festivalnätverk. Programpunkten på årets Bokdagar är en utveckling av samarbetet, där nätverket beställt specialskrivna texter av lokala författare om Dalsland, Göteborg och Trollhättan, som ska framföras på de tre festivalerna. På Bokdagarna framför Sagfors och Lindblom sitt verk för första gången och samtalar med Olivia Bergdahl och Malin Eriksson Sjögärd, som skrivit och framför texter om Göteborg och Dalsland om sina texter och varför de blev som de blev. Samtalsledare: Martin Engberg, en av ledarna för Göteborgs Litteraturfestival.

Prisad översättare från ryska, engelska baltiska språk, belarusiska och ukrainska. Förläggare, undervisar på magisterprogrammet i skönlitterär översättning från ryska vid HDK-Valand, Göteborgs universitet. Har översatt dikter av Jurgita Jasponyté och Gintaras Grajauskas och kommer att framföra dem vid deras gemensamma programpunkt på Skafferiscenen på Bokdagarnas lördagseftermiddag.

Svensk mästare i poetry slam 2022, som sedan dess turnerat runt både inom- och utomlands. Med skarp humor som blottar livets allra mörkaste bråddjup och en språklig känsla för de största och de minsta ting, insmugna rim och tydlig rytm. Härkommer en småländsk språkvetare direkt från Malmö och bjuder på litterära och mycket roliga dikter – och det är precis vad vi alla saknat i livet! Framträder under Bokdagarlördagens Poetry Slam-kväll final på Skafferiscenen.

Kompositör, librettist, poet och inte bara vår absoluta favorit från våra egna scener – nu har vi alltså den stora äran att presentera 2023 års svenska och nordiska mästare i Poetry slam! Sedan 2015 har han besökt både slams och öppna scener i Göteborg och hittat fram till ett rafflande ordfläteri, med närmast popcorneffekt, där publiken ena sekunden skrattar högt, för att i nästa håller hårt om knuten i magen. Framträder under Bokdagarlördagens Poetry Slam-kväll final på Skafferiscenen.

Författare och förläggare. Sedan 1990 driver han Heidruns förlag ihop med Gun-Britt Karlsson. En av dem som medverkat vid flest Bokdagarevenemang. Han har gett ut ett fyrtiotal böcker. Hans dikter är översatta till över tjugo språk och har belönats med en rad priser
som: Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris, Ferlinpriset, De Nios Vinterpris och Selma Lagerlöfs litteraturpris. Firar i år femtio år som
författare och framträder vid Göteborgs Poetry slam-finalkväll på Skafferiscenen på lördagskvällen.

Moderat kommunalråd i Bengtsfors sedan 2019. Ägare till tidningen Dalslänningen 1985-2009. Riksdagsledamot 1987-1996. Aktiv i arbetet för olika dalsländska satsningar och samarbeten, bland annat i att försöka få en kriminalvårdsanstalt till Åmål och landskapet. På sommarens Bokdagar deltar han i panelsamtalet på lördagen i Gamla kyrkan om kriminalvård tillsammans med Susanna Alakoski, Jacques Mwepu, Annica Carlsson Bergdahl och Victor Estby.

Fotograf född och uppväxt i Vilnius i Litauen, bosatt i Stockholm sedan 2010. Innan flytten till Sverige arbetade hon länge för det svenska
företaget Bulls Presstjänst. Hon har studerat svenska och kommer att vara scentolk under programpunkten på lördagen med de litauiska poeterna Jurgita Jasponyté och Gintaras Grajauskas.